Vi skrattar och ler och dansar dansar dansar och känslan av att ingenting är omöjligt är det enda vi vet. Men det är inte sant. För livet är ju ibland inget annat än förkrossande orättvist och vidrigt hemskt och då är allt omöjligt och ingenting möjligt. För vad som känns som bara sekunder sedan var vi ju femteklassare i en skolbyggnad med gult tegel, ovetandes om hur opålitligt och oförutsägbart livet är. Och idag finns du inte längre.